Hon har börjat säga "Ma Ma Ma" om mig och "Ba Ba Ba" till sambon och om man säger "nej" så skakar hon på huvudet. Hon skakar även på huvudet om hon inte vill göra nått (typ äta)
I dag blir det inte mycket bloggande av. Först blir det storhandling och fix, sen blir det partaj i Älmsta. A fyllde ju 30 år här i veckan och nu ska det firas. Stort partaj. Barnfritt partaj! Så Moa får stanna hemma med mormor.
Första gången både jag och sambon är borta från henne över natten.
Trist att det är just nu när hon både är förkyld och matvägrar (jorå, hon håller fortfarande på) men vi tänker så här: Hon är lika förkyld och vägrar att äta lika mycket om vi är hemma. Hon trivs jättebra med sin mormor och kommer ha det toppenbra.
Förresten, spana in Johannas blogg och kom sedan tillbaka hit och beröm mitt fina arbete med hennes design. ;)
Moa och jag ilade iväg till farbror doktorn för att kolla hennes öron och rosslet i lungorna. Donnan blev godkänd. Ingen större fara med det ena eller det andra.
Doktorn tipsade om att köpa en ny sorts napp till Moa när hon är snuvig. En med större öppningar på sidorna så hon kan andas genom munnen lättare trots att hon ska ha napp.Nu ligger hon och sover med nya nappen i mun så den verkar få godkänt.
Mam air
Doktorn skrev även ut lite mer eksemsalva till Moa. Hon är ju så känslig för mat och parfymer i tvättmedel, salvor och dyl. Har fått lite produkter från familjeapoteket.se som vi ska prova och se om de blir bättre.
Nästan en hel portion gröt har hon ätit nu på morgonen. Nästan helt utan gnäll också. Framsteg minsann. Natten visade däremot inte samma potential. Vakna mellan 00-03. Snuvan vill inte ge sig.
Natten har vart bättre men långt ifrån bra. Eftersom Moa inte längre har feber så behöver jag inte ge henne alvedon på natten och då vaknar hon inte till så mycket när hon väl vaknar. Dock vaknade hon säkert en gång i timmen och grät, antagligen för att hon inte kunde andas.
Snuvan håller i sig idag med. Det bokstavligen forsar ur näsan på lillstumpan. Dessutom har hon börjat hosta.
Mat/välling/ersättning/gröt vägras fortfarande. Som tur är dricker hon i alla fall vatten.
Jag vill bara dansa loss på ett mörkt dansgolv med härliga vänner när jag hör den här.
Ke$ha - We R who we R
"Tonight we're going hard, hard, ha-ha-ha-hardJust like the world is ours, ours, ou-ou-ou-oursWe're tearin' it apart, part, pa-pa-pa-partYou know we're superstarsWe are who we are!We're dancing like we're dumb, dumb, du-du-du-dumbOur bodies going numb, numb, nu-nu-nu-numbWe'll be forever young, young, yo-yo-yo-youngYou know we're superstarsWe are who we are"
Moas matvägran har tagit helt nya utlopp. Nu äter hon absolut INGENTING. Det hon ätit i dag är: typ 1 portion gröt, några tuggor puré, några tuggor fruktpuré, typ 20 ml ersättning och några ärtor. That´s it.
Nu försöker jag få i henne välling och/eller ersättning men efter ca 30 ml var det stopp. Gallskrik om jag försöker. Sova är inte heller aktuellt.
Det är så otroligt frustrerande när man inte kan göra nått åt saken.
Åhh va jag INTE känner för en "4 timmars sömn" natt för 3dje natten i rad.
Just nu har jag faktiskt ingen favorit video så jag tog en som jag gillade mycket för ett tag sedan. Varför jag gillar den? Säg det. Nått i den tilltalar mig och så älskar jag låten.
Moa mår bättre. Febern är borta men snuvan kvarstår.
Vi har haft ett jobbigt dygn hela familjen men som sagt nu börjar vi piggna till här hemma.
Ett annat problem som verkar dykt upp är förskoleplats till Moa. Det verkar som att det blir svårt att få någon plats där vi vill, eller ja det verkar svårt att få någon plats överhuvudtaget....
Glömde berätta, i natt när Moa var som mest ynklig gjorde hon nått som värmde mitt trötta mammahjärta.
Hon satt upp i vår säng för att snuvan skulle släppa. Hon är trött och matt av febern och orkar inte riktigt sitta så stadigt som vanligt. När jag sätter mig nära henne för att hålla henne stabil sträcker hon armarna mot mig, lägger huvudet på min axel och kramar mig. Så sitter hon i flera minuter och halvsover....
I går kväll när Moa skulle duscha tyckte jag att hon kändes varm och att hon verkade snuvig. Tog tempen - 38,2 så jag gav henne en alvedon. Hon somnade som en stock i sin säng men vaknade runt kl 23 av att hon inte kunde andas genom näsan. Tog upp henne och försökte ge henne nässpray (inte det lättaste) och känner att hon är stekhet. 39,5 har hon nu så då fick hon en ipren. Det tog ganska lång tid innan det gav effekt men när den började verka fick jag i henne lite vatten + en flaska ersättning.
Kl 02 somnar hon men sover väldigt oroligt. Kastar sig av och an i sängen fram till kl 06 när hon vaknar. Eftersom febern är på väg tillbaka var det bara att gå upp ur sängen och starta dagen.
Nu ligger Moa och halvsover bredvid mig i soffan, oroligt snörvlades.
Status på mig: Trött (4 timmar räcker inte), ont i ryggen och snuvig! Det blir en härlig dag...
Fick ett hastigt infall av att jag ledsnat på designen nu så jag slängde in den gamla igen och så ska jag sätta mig och fila på en ny när jag får tid.
Edit: Jag tyckte inte den gamla dög heller så jag slängde ihop en ny design lite snabbt. Vi får se om det består eller om jag gör ytterligare en till lite senare....
Så fruktansvärt, vidrigt och hemska att jag bara vill gråta.
Djur som far illa är aldrig kul men det här är ärligt talat det värsta jag sett. Jag kunde inte ens se klart på videon.
Snälla snälla snälla! Gå in här och skriv på om ni bryr er det minsta lilla!
Jag har egentligen inga direkt minnen till den här låten men den betyder ändå mycket för mig. Det är nog den vackraste låten jag vet och varje gång jag hör den måste jag stanna upp, sluta med det jag håller på med och bara lyssna...
Bara jag närmar mig med en sked slår hon bort den med handen. Om jag lurar in mat i munnen på henne sprutar hon ut den fortare än kvickt och där i mellan gallskriker hon!
Äta mat är inte det roligaste nu för tiden. I alla fall inte när man måste bli matad.
Men när mamma låter mig äta och kladda själv äter jag glatt. I dag fick jag blodpuddingsbitar med pyttelite lingonsylt. Mums!
Klockan är ca 02:00 den 7 Juni 2010. Jag sitter i passagerarsätet i vår bil med hemska värkar och sambon kör bilen mot Danderyd.
Radion är på och denna låt kommer:
Ace of Base - Lucky love
Varken jag eller sambon kommenterar låten just då av förklarliga skäl men när Moa är född så kommer det fram att vi båda har observerat låten och nu förknippar hela bilresan med just denna låt.
Moa spenderar som bekant sina torsdagar hos sin mormor nu för tiden så jag kan få några timmar i lugn och ro. Varje torsdag hittills har jag tänkt att bara ta det lugnt och vila. Än så länge har det inte hänt.
När jag var liten var jag ett "halsbarn". Jag hade halsfluss minst en gång per år fram till jag blev 24 år. Då fick jag en riktig rejäl halsfluss som inte ville gå över. Jag fick penicillin, det blev bättre men så fort kuren var över kom det tillbaka. Efter 3 kurer penicillin inom 1 månad hade jag utrotat ALLA bakterier i hela tarmsystemet inklusive de nyttiga bakterierna som försvarar kroppen mot farliga bakterier.
Helt plötsligt kan jag inte äta längre, inte ens en mun vatten får jag behålla och jag har fruktansvärda kramper i magen. Jag försöker stå ut i hopp om att det ska gå över men efter några vidriga dygn utan vare sig mat, vatten eller sömn ringer jag min mamma (jag var singel och bodde själv) och ber henne hjälpa mig till sjukhuset. Svag och eländig kan jag inte ens ta mig ner för trappan själv utan behöver hjälp.
Giftbakterier i hela tarmen och jag blir inlagd på sjukhuset i karantän. Morfinsprutor i magen och låren de första dagarna. I 7 dagar ligger jag där innan jag får åka hem. Jag får bo hos min mamma för att jag knappt klarar av att ta mig ur sängen utan hjälp. På vägen till mamma stannar vi till hemma hos mig för att hämta lite saker och kolla posten.
Jag har fått en cdskiva med posten som jag beställt.: "Darren Hayes - The tension and the spark"
Den packas ner och de följande dagarna spenderar jag liggande i en säng/soffa och denna skiva går på repeat. Varje gång jag hör en låt ifrån skivan så minns jag hur hemskt jag mådde och hur tacksam jag är för att jag inte haft halsfluss en enda gång sedan dess.
Moas frisyr denna morgon vittnar om en hård natt...
Ni ska vara glada att jag inte visar er min frisyr.
Moa sov på mig i nån timme innan jag kunde lägga henne bredvid mig och sen har hon vaknat till ca 15 357 ggr under resten av natten. Kl 06.30 börjar hon snacka och kravla runt i sängen bredvid mig. Lovely!
I dag ska vi försöka ta oss till öppna förskolans nya lokaler. Detta innebär numera bussåkning. I alla fall åt ett håll. Funderar på att gå dit så Moa kan sova och sen ta bussen hem. Vi får se.
Efter lite testande måste jag säga att jag är mycket nöjd. Dyrt som tusan men om det är lika drygt som det verkar kommer det räcka bra länge med tanke på att jag bara sminkar mig så seriöst någon gång i månaden för tillfället.
Det var inte lätt att välja någon. Jag och A har massor av låtar som påminner om saker vi gjort men jag har ändå valt den allra första låten jag förknippar henne med.
Det var sommar och jag och A hade precis lärt känna varandra. Vi var båda singlar och bestämde oss för att ta en partykväll på stan. A kom hem till mig, hade med sig en vindunk, 1 liter jordgubbar och en cdskiva med orden "Det är en låt på den här skivan som är så sjukt bra. Låt nr 9"
Den låten gillade jag också, skarpt! Jag tror inte jag överdriver när jag säger att vi lyssnade på den låten 15 ggr under vår lilla förfest. Det vart den första av otroligt många gånger vi druckit vin, ätit jordgubbar och snackat skit en hel kväll.
Än i dag vet vi båda vilken låt "nian" är.
Klockan 05:30 ringde GRANNENS väckarklocka. Då vaknade jag. Är det de som kallas "lättväckt"?
I övrigt har vi för en gångs skull sovit rätt så bra. Moa vaknade och var ledsen när vi gick och la oss i går kväll så hon har sovit mellan oss i natt. Det verkar hon trivas med för sen vaknade hon bara till ett par gånger under natten. Kors i taket!
I dag får vi sällskap av min mamma. Hon ska till sjukhuset i dag och efter det får hon inte vara ensam så hon kommer spendera dagen och natten hos oss. Tanken var att jag och Moa skulle hämta henne på sjukhuset men så behövde sambon bilen i alla fall. Suck! Detta eviga trassel med bilen...
Vi umgicks nästan jämt på gymnasiet jag och J. I vått och torrt. Det var galna festkvällar, dagliga telefonsamtal och djupa samtal. Det starkaste minnet jag har är när vi lyssnar på min nya Jumper skiva och låten "I vårt kvarter" kommer. J ställer sig upp och mimar och gestikulerar fram texten och jag garvar läppen av mig.
Jag och J tappade tyvärr kontakten efter studenten och hon har till och med flyttat från stan. Minnena finns däremot kvar.
Tyvärr finns inte den här låter youtube så jag lägger in en annan video från samma skiva.
Till er som har spotify däremot kan jag bjuda på länken till just Jumper – I Vårt Kvarter
Moa kravlar mot tvbänken, reser sig upp mot den och börjar röja bland sakerna. Jag lyfter bort henne, sätter henne bland hennes leksaker, Moa sitter och tittar på mig en stund och kravlar iväg mot tvbänken, reser sig upp och röjer bland sakerna...
Det börjar blir dags att plocka bort prydnadssakerna från tvbänken...
När min sambon och jag precis började träffas, när allt var så där nytt och vi inte ens visste om vi var tillsammans eller inte spenderade vi en kväll hemma hos mig. Vi satt och kramades i soffan och tittade på Grammisgalan. Kent skulle spela live. Deras nya singel - Max 500.
Eftersom jag var och är ett stort fan av Kent var det här hela anledningen till att jag ville se Grammisgalan.
Låten var kanonbra. Det tycker jag fortfarande men en stor stor del av låtens storhet för min del är att jag alltid tänker på min och sambons tid som pirrigt nykära.
Detta var nästa på dagen 6 år sedan och det känns som en evighet sedan.
... vilket skit! Ja melodifestivalen i går alltså.
Jag läste någonstans att de trodde att gårdagens tävling skulle bli tävlingen om jumboplatsen i den stora finalen.
Jag håller med!
De enda som var någorlunda intressant var "The Moniker" och möjligtvis Sanna Nielsen. Enda problemet med hennes låt var att den lät som en typisk svensk schlager. Sånt som aldrig går hem någon annanstans än just här i Sverige.