1 feb. 2010

Inte ett jobb för mig!

Nyklippt! Nöjd och glad blev jag oxå av resultatet. Det jag däremot inte alls gillade är de stela samtalet mellan mig och frisören. Jag föredrar att inte behöva prata nått alls. (utom det nödvändiga om själva klippningen givetvis)
Jag skulle ALDRIG kunna jobba som frisör. Jag skulle irritera mig så otroligt mycket på att behöva krysta fram en larvig konversation om absolut ingenting hela dagarna.

Föresten, när jag sitter där i stolen och blir klippt så passar lillmadam i magen på att rikta en välplacerad spark rakt neråt så pass hårt att jag håller på att pinka på mig.

Det märks verkligen redan att det är mammas flicka det här. Jag hade gjort exakt samma sak, bara för att jävlas ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar