Att vara gravid är verkligen inte min grej...

Jaha, då traskar vi in i vecka 37 i dag då. 27 dagar kvar om hon föds på den beräknade dagen, 29 okt. Jag har hittills gått upp 11 kg men eftersom jag var svårt magsjuk där i början av graviditeten gick jag ju ner ett par kg då och den är vikten efter magsjukan jag utgår ifrån. Så egentligen har jag nog bara gått upp ca 9 kg pga graviditeten.
Med Moa gick jag upp 12 kg och det blir säkert där omkring även denna gång.

V 37 och förhoppningsvis ligger även vår bebis med huvudet neråt nu....

Saker som är annorlunda denna gång är att jag har halsbränna från och till. Det slapp jag helt förra gången. Jag är även superöm i huden runt naveln och har ont i en höft. Sömnmässigt sover jag lika dåligt denna gång som med Moa förutom att jag så klart även vaknar de gångerna Moa vaknar till på nätterna (vilket händer lite då och då men inte varje natt tack och lov)
Vaknar till varje gång jag behöver ändra sovposition (vilket är ofta) pga att det gör ont i höfter och mage att röra mig. *gnäll, gnäll, gnäll*

Sen blir oron för när själva förlossningen startar större ju närmare BF jag kommer. Hur börjar det? Hur fort kommer det gå? Hinner vi till BB?
Själva förlossningen är jag inte lika orolig för. Det kommer göra ont. Ont utav h*lvete och jag kommer va övertygad om att jag ska dö även denna gång. Det vet jag men jag vet ju också att smärtan går över och att jag inte kommer att dö (högst troligen iaf)
Det kan jag hantera. Föda hemma/i bilen på vägen in kan jag INTE hantera. Min barnmorska på MVC har rekommenderat att vi ska åka in så fort det börjar denna gång, speciellt om det börjar med att vattnet går som sist. Det är ett råd jag kommer följa OAVSETT vad de på förlossningen säger.
Sambon har fått order om att ringa och säga "Nu kommer vi in" inte "Får vi komma in?"

Håll tummarna för att bebis bestämmer sig för att göra precis tvärt emot va Moa gjorde, dvs komma innan BF dagen men inte ha lika bråttom när hon väl vill ut.