Dag 7 - En låt som påminner om tuffa tider, som jag fortfarande får "den där känslan" av.

När jag var liten var jag ett "halsbarn". Jag hade halsfluss minst en gång per år fram till jag blev 24 år. Då fick jag en riktig rejäl halsfluss som inte ville gå över. Jag fick penicillin, det blev bättre men så fort kuren var över kom det tillbaka. Efter 3 kurer penicillin inom 1 månad hade jag utrotat ALLA bakterier i hela tarmsystemet inklusive de nyttiga bakterierna som försvarar kroppen mot farliga bakterier.

Helt plötsligt kan jag inte äta längre, inte ens en mun vatten får jag behålla och jag har fruktansvärda kramper i magen. Jag försöker stå ut i hopp om att det ska gå över men efter några vidriga dygn utan vare sig mat, vatten eller sömn ringer jag min mamma (jag var singel och bodde själv) och ber henne hjälpa mig till sjukhuset. Svag och eländig kan jag inte ens ta mig ner för trappan själv utan behöver hjälp.

Giftbakterier i hela tarmen och jag blir inlagd på sjukhuset i karantän. Morfinsprutor i magen och låren de första dagarna. I 7 dagar ligger jag där innan jag får åka hem. Jag får bo hos min mamma för att jag knappt klarar av att ta mig ur sängen utan hjälp. På vägen till mamma stannar vi till hemma hos mig för att hämta lite saker och kolla posten.
Jag har fått en cdskiva med posten som jag beställt.: "Darren Hayes - The tension and the spark"

Den packas ner och de följande dagarna spenderar jag liggande i en säng/soffa och denna skiva går på repeat. Varje gång jag hör en låt ifrån skivan så minns jag hur hemskt jag mådde och hur tacksam jag är för att jag inte haft halsfluss en enda gång sedan dess.

Darren Hayes - Hero