Eftersom jag var och är ett stort fan av Kent var det här hela anledningen till att jag ville se Grammisgalan.
Låten var kanonbra. Det tycker jag fortfarande men en stor stor del av låtens storhet för min del är att jag alltid tänker på min och sambons tid som pirrigt nykära.
Detta var nästa på dagen 6 år sedan och det känns som en evighet sedan.
Kent - Max 500
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar