Du värmer mitt hjärta!!

Moa har verkligen kommit in i trotsåldern. Hon vill bestämma själv vad hon ska göra, hur hon ska göra det och framför allt NÄR hon ska göra det. Att få på henne ytterkläderna kan ta 20 minuter innan man tillslut får tvinga på henne kläderna under högljudda protester.
Detta är självklart fullständigt normalt. Hon testar gränser och ser vad som händer om hon säger emot. Normal och galet jobbigt ibland, speciellt när lillasyster bökar på nätterna och man känner sig ungerfär 10 år efter på sömnkontot.

I natt sover Moa hos sin mormor och vad gör jag? Saknar mitt stora lilla hjärta. 
Det måste vara det som är villkorslös kärlek. Att kunna bli så galet less att man bara vill få vara i fred en endaste kväll och i samma stund som man får det så saknar man henne så mycket att man överväger att hämta hem henne igen.